| Siden, eller silke som det också heter, har mycket
gamla anor. Till Europa kom det via
"sidenvägen" och Marco Polo. Förutom dess
skönhet är det även känt för sin styrka
(fallskärmar) och ringa vikt. Nedan följer en kort
beskrivning av vägen från fjärilsägg till färdig
slips. |
 |
| Silkesfjärilen är en liten "oansenlig" vit
fjäril. Den kan nog ändå utan vidare utnämnas till världen mest
betydelsefulla fjäril. Den lägger som alla insekter,
ett stort antal ägg, då endast en bråkdel överlever.
Äggen är ca 0,5 mm i diameter. Äggen kläcks till larver och växer i rasande
fart till flera hundra gånger i storlek. Larverna
"matas" med blad från Mullbärsträdet till
"feta" larver på c:a 2-3 cm längd. |
 |
| Efter detta " larvande ", spinner den in
sig i sin kokong, som är ca 3-4 cm lång. Därefter
skulle den egentligen ha utvecklats till en fjäril, men
nu griper människan in. Man "plockar" dessa
kokonger just när larven spunnit färdigt, och tråden
är som finast. |
 |
| Kokongen är otroligt stark, trots sin
ringa vikt på något gram, och innehåller mellan
800-1000 m tråd. Tjockleken kan väl närmast jämföras med spindelväv,
men går att hålla i och "känna" på i
jämförelse med spindelväv som bara försvinner. |
 |
| Kokongerna läggs i kokhett vatten, dels
för att taga larven av daga, dels för att ytterskiktet
skall "fluffa" upp, så att man "får tag
i tråden". Återigen unga damer med flinka fingrar
och god syn som i detta vattenbad letar reda på tråden
på varje kokong och fäster den på en spole för vidare
upphaspling. |
 |
| Minsta antalet "trådar" för
att få den tunnaste hanterbara silkestråden är
8stycken. Då börjar den likna spindelväv ! Beroende
på användning, spolas sedan tråden på större bobiner
och går sedan till väveriet. Detta ger råsiden, d v s
tråden har icke ansats utan har sina karakteristiska
"noppror". |
 |
| Tråden kan också bearbetas i flera steg
för att erhålla en jämnare och slätare tråd, vilket
också ger en blankare tråd. |
 |
| De sista stegen före skräddaren är att
tråden vävs i stora väverier till sidentyg. I vissa
fall sker även en färgning av/ eller mönstertryckning
på tygen. Ett vackert tryckt "kjoltyg" i hög
sidenkvalitet kostade c:a 85 kronor/lpm. |
 |
