Mer historia
Min ärade kusin Hans Schmiterlöw har hjälpt oss med att via Genline och husförhörslängder ta reda på mer om torpet Kanada och dess tidiga inbyggare.
Muskö, som tidigare tillhört Västerhaninge blev en egen församling 1731. Från detta år finns också husförhörslängder, medan Födde, Vigde o Döde finns från 1668.
Under 1830-talet finns endast Hyttan noterat. Det är först 1841 som torpet Kanada finns noterat i Muskö församlings kyrkböcker. Det skall därvid noteras att stavningen sker med K under perioden 1841 fram till 1860. I husförhörslängderna 1861 fram till 1870 samt från 1876 fram till 1885 benämnes torpet Canada. Det saknas noteringar om husförhör på Canada under perioden 1871 till 1875. Det beror med all sannolikhet på att torpet brann ner kring 1865. Under tiden då Canada byggdes upp igen var familjen Forsberg inhyst i brygghuset vid Norrtorp, varvid de förmodligen upptogs i husförhörslängden för Norrtorp. Från 1886 års husförhörslängd stavas torpet återigen med K.
Under åren 1866 till 1870 samt 1876 till 1880 finns på Canada 5 personer antecknade (av någon anledning noterat på samma sida som torpet Hoppet 1876 till 1880 ).
Forsberg Gustaf, torpare, född 1815 20/8, död 1881 8/5.
Andersdotter Anna Brita, maka, född 1820 15/1, död 1899 3/1.
Gustafsson Carl Gustaf , son, född 1852 1/10, skeppare.
Gustafsson Johan Edvard , son, född 1857 17/3, torpare.
Gustafsson Anna Charlotta , dotter, född 1859 7/8.
Carl Gustaf har vid några noteringar i längderna först skrivits in som Forsberg, vilket senare ändrats till Gustafsson. Det är tydligt att man redan från början tager namnet Gustafs-son.
Här nedan följer tre av huvudpersonerna, "Fnys", "Tryn" och "Annadota". ( Du kan läsa mer om dem på föregående sida ). Högra bilden visar min kusin Hans Schmiterlöw som liten pojke och min far och mor. Bilden är tagen på gårdsplanen kring 1930.
I husförhörslängden från 1886 till 1890 finns ett antal personer upptagna utöver familjen Forsberg. Då Canada står upptaget under "Hyttan och Canada", kan ev. några tillhöra Hyttan.
Andersdotter Anna Brita född 1820 15/1 Muskö, enka 1882 8/5 efter torp. G Forsberg
Gustafsson Johan Edvard, torp. född 1857 17/3
Gustafsson Carl-Gustaf, skeppare född 1852 1/11
Carlsdotter Christina Catrina född 1850 14/7, Östra Ryd, död 1889 6/1
Lindal Johan Gustaf, dräng, född 1867 13/8
Pihlström Helena Lovisa, piga, född 1840 22/1 inflyttad från Odensala
Karleson Anders Alfred, dräng, född 1867 18/12 Utö, inflyttad från V-Haninge 1886 30/11
Larsson Olof Anders, dräng, född 1878 20/11 V-Haninge1887
Andersson Johan Albert, dräng, född 1873 25/2 Södertelge
Anmärkas bör att under Carl Gustaf står det antecknat "enkling" 1883 27/5 samt under Christina Catrina står det hustru. Dessa två uppgifter stämmer inte överens. Carl Gustaf var gift med Christina Catrina. De vigdes 24 juni 1883 i Muskö kyrka. Christina Catrina dog dock redan sex år senare, den 1 januari 1889. I dessa husförhörslängder får man ibland en känsla av att prästen och skrivaren blivit så väl trakterade innan arbetet vidtog att vissa data hamnade i fel kolumn. (Kursiv stil ovan anger ändring den 17 januari 2017).
Vi är nu framme vid 1891 till 1895 års husförhör. Följande personer finns upptagna på Kanada.
Andersdotter Anna Brita, född 1820 15/1 enka 1881 8/5 efter torp. Gustaf Forsberg, död 1899 3/1
Ersson Oskar Vilhelm, född 1878 22/7 i Stockholm, infl. 1892, Tjustgarn
Gustafsson Carl Gustaf, torpare, född 1852 1/10, infl. 1889 6/7
Söderberg Gotthard Fredrik, dränggosse, född 1880 6/8 i V-haninge, infl. 1893 22/8
Andersson Johan Albert, dränggosse, född 1873 25/2 i Södertelje
Bergman Maria, piga, född 1873 3/5 i Sundsvall, infl. 1891
Gustafsson Johan Edvard, torpare, född 1857 17/3, infl 1892
Jansson Maria Mathilda, hustru, född 1865 4/7 i Nikolaistad Finland, gift 1892 15/2
Anna Sofia, dotter, född 1889 27/11 i Muskö
Alma Mathilda, dotter, född 1893 1/1 i Muskö
Herman Carl, B B no. 2017, fosterson, född 1887 19/2 i Stockholm, infl. från Adolf Fredrik 1894 18/7
Larsson Johan August, B B no. 2138, fosterson, född 1892 28/12 i Giresta i Uppsala län, infl. från Allm. barnh. i Stockholm 1893 24/7.
B B anger att det rör sig om barnhusbarn. Dessa barn var också numrerade. Det var inte allt för ovanligt att familjer eller ensamstående inte orkade eller kunde försörja ytterligare barn, varvid de lämnades till ett barnhus. På landsbygden blev de ofta utauktionerade till lägstbjudande, d.v.s. den som mot lägst betalning tog hand om barnet. Det är svårt för oss i dag att förstå hur det kunde vara att växa upp på den tiden.
Enligt Sture Hellström på Björnholmen så hade Carl Gustaf en ledsagarinna vid man Christina, så den ändring som jag gjort ovan torde vara den rätta.. En annan reflektion man gör när man läser dessa husförhörslängder är var alla dessa människor var inkvarterade? Om man ser på bilden från 1917 så är boningshuset endast en våning med vind och de andra husen är ju ladugård och stall. Så var bodde man? Gäststugan på berget är ju av senare datum (1930-talet) liksom gäststugan (som numera är bastu) vilken byggdes av en farbror till mej på 1930-talet. Troligen sov alla i köket, vilket dels var väl tilltaget dels var det enda stället där man alltid eldade och hade varmt.