Några minnesord över "Hasse" Eklund.
För oss på Kanada kommer Hasse alltid att förknippas med en hjälpsam hustomte som såg till att badstranden var krattad, att toan vid badstranden var ren och att det fanns papper, att det var skottat från vägen in till huset när man kom ut en vinterhelg.
Hasse föddes 1916, den 18 november, i en familj med totalt 9 barn. Modern hade redan 5 barn när den äldsta var bara 3 år. Det var nämligen två tvillingpar. Hasses tvilling hette Greta. De övriga barnen, 6 flickor och 3 pojkar, hette Britta, Doris, Elvy, Dagny, Jaen, Henry, samt Roland som är yngst. Familjen bodde i Spånga.
Redan som 5 åring bortackorderades Hasse till familjen Thomé som bodde i Enskede där fadern hade ett åkeri, där för övrigt Hasse sedemera arbetade som chaufför. Man kan ju förstå att det var betungande för modern med så många barn så tätt inpå, speciellt med den tidens avsaknad av bekvämligheter. Hasse blev aldrig adopterad av familjen Thomé vilket hans syster blev. Kanske var det en orsak till att Hasse ibland kände ett visst tungsinne.
Hasse hade under sina verksamma år en hel del olika arbeten. Alla betyg och tjänsgöringsintyg vittnar om att han dels skötte sitt arbete oklanderligt dels att han alltid blev varmt rekommenderad av sina arbetsgivare.
Själv kom jag i kontakt med Hasse redan under mitten 50-talet. Han körde ut varor åt en handelsbod i Stortorp. På den tiden bodde han på vinden i ett hus nära Dreviken. Han körde som sagt ut varor och kom hem till oss. Om det var han som frågade om arbete eller om det var mor som frågade honom vet jag inte, men det blev så att han kom att hjälpa oss i trädgården och på tomten med diverse sysslor. När vi sedan reste ut till sommarstället på Muskö frågade pappa om herr Eklund ville åka med och hjälpa till lite även här. På den vägen blev det. I slutet av 60-talet när min syster bodde i ett av husen på Kanada bodde Hasse dels i "kojan" som då stod på Hyttan, senare även i sjöboden vid bryggorna. Efter att ständigt ha folk utanför knutarna vid sjöboden, frågade Hasse mej om han fick ställa sin "koja" nere vid Mörtviken, vilket jag inte såg något hinder för. Sedan dess har den stått där. Under åren har det växt upp en den ena "uteplatsen" efter den andra runt "kojan". Bäst trivdes han när han satt på berget, drack kaffe, och såg ut över Mysingen. Vi minns även hans kompis Eskil som ofta kom sjövägen och hälsade på, varefter de lastade sina kanoter i båtarna och åkte iväg till Rånö, Ålö eller någon av de andra öarna i södra skärgården. Hasse paddlade lätt och ledigt långt efter det han fyllt 80 år.
Han var även en omtyckt gäst hos Adolf Fredriks musikskola, där han varit vaktmästaren behjälplig. Jag vet inte om han tidigare varit anställd som vaktmästare där. Han var dock mycket stolt över att alltid bli inbjuden till deras Luciafester. Han var ofta där också på våren och satte lite lökar i rabatterna. Även på Kanada var han omtyckt av barnen, bland annat ordnade han fotbollsmatcher under början 70-talet och såg till att låna traktor och köra barnen i lövad skrinda till midsommarfesten.
Här följer några bilder från Hasses album som jag lånat av Hasses bror Roland och hans fru Mimmi.
Klicka på bilderna !
En bild från början 1970-talet, förmodligen tagen vid sommarstugan i Årsta. Damen till vänster är troligen Hasses syster Elvy.
Hasse och Sonja Törner reder strömmingssköten nere vid stranden. Bilden från början 1970-talet.
En av de sista bilderna på Hasse, tagen för några år sedan.
Bilden tagen vid Hasses 80 års kalas i "kojan". Verkar riktigt hemtrevligt.
Bilden tagen vid Hasses 80 års kalas uppe hos Hasse Appelqvist. Appelqvist var krögare och stod för förplägnaden.
Födelsedagsbarnet i samspråk med fru Nilsson.
Hasse tar igen sig efter all uppvaktning.
Hasse i kojan på födelsedagen 1996.
Några bilder av kojan.
Hasse gick bort i mitten av November i år (2004). Han insomnade lugnt och stilla i sin lägenhet i Johanneshov. Vi kommer nog lite till mans att tycka att det blir lite tomt efter Hasse här på Kanada.
Hasse har kommit till ro.
