Rotorblad & paddelstång
Rotorblad till en modellhelikopter är nästan helt styva, d v s ingen nedböjning p g a egenvikt. En riktig helikopter har mer eller mindre nedhängande blad vid stillastående rotor, utöver ev. flappning. Vid roterande rotor "lyfts" bladen p g a centrifugalkraften. Vid effektuttag på rotorn kan bladen böjas över rotorns horisontalplan och bilda en kon (även nu utöver ev. flappning), tills jämvikt mellan lyftkraft och cemtrifugalkraft på resp. blad har inträtt.
Balansen mellan bladen är av största vikt, då man annars inför obalans i systemet. Olika blad har olika tungpunkt. Generellt kan man säga att ju längre ut och ju längre mot framkanten tungdpunkten ligger på ett blad, desto stabilare (men trögare) blir helikoptern. Och omvänt. Det är således viktigt att bladen har samma tungdpunktsläge.
För balansstången gäller att ju längre stång och ju större paddlar, ju stabilare rörelser. Även här gäller naturligtvis det omvända.
På modellhelikoptrar används både symetriska och osymetriska blad. På en riktig helikopter används uteslutande symetriska blad. Det beror på att ett riktigt blad är slankt och kan således vrida sig utefter sin egen axel. För att inte få för stora krafter på omställarlänkar och för stora vridningar på bladen använder man symetriska blad, som visserligen ger en "mindre lyftkraft" men där "lyftkraftcentrum" i bladets längdriktning inte ändras så mycket vid olika anfallsvinklar på bladet, utan ligger nära vridningscentrum.
Trackning
(bladjustering)
Förr använde man en stav med ett tygstycke på varefter bladspetsarna färgades med olika kritfärger. Staven fördes mot den roterande rotorn och man kunde vid olika varvtal avläsa resp. blads läge i höjdled. Numera används fotoceller. Trackning avser att justera dels bladens inbördes skevning dels tyndpunktsläge. Ligger bladspetsarna inte i samma plan måste omställarlänkarna justeras. Justeringen utföres vid flera olika rotorhastigheter. Ett blad som med bladspetsen ligger "över" har större skevning än övriga blad. Alternativt så kan tyngdpunkten hos bladet ( i skevningsriktningen ) vara olika. På modeller brukar det räcka med att balansera bladen och sedan hovra och konstatera om bladen ligger i samma plan. Om inte, justeras bladets omställarlänk. Det är mycket viktigt att balansstången och paddlarna ligger helt horisontellt, samt att resp. paddel sitter lika långt från navcentrum.
Markeffekt
När en helikopterrotor befinner sig närmare marken än c:a en "rotordiametern" påverkas rotorn av markeffekten. Rotorns nedsvepande kraft gör att lufttrycket under rotorn ökar och bidrager till ökad lyftkraft. När rotorn befinner sig högre upp resulterar nedsvepningen endast i ökad lufthastighet under rotorn. (jmfr. svävare ).
Markresonans
Markresonans är ett fenomen som kan uppträda på såväl modellhelikoptrar som riktiga helikoptrar. Det är den egenfrekvens som helikoptern har, med hänsyn till ställ/hjul, flygkropp samt rotorsystemet. Det uppträder vanligen när man har ett visst utslag på stigkontrollen, d v s rotorn har en viss lyftkraft. Man måste omedelbart komma ut detta tillstånd, då helikoptern annars kan kantra, med totalhaveri som följd. På modellhelikoptrar uppträder det framför allt när man ökar gasen från tomgång till mellanvarvtal och innan bladen ställt in sig i tyngdpunktsläge med hjälp av centrifugalkraften.
Vill Du läsa mer om aerodynamik !